FORNÅSA/MOTALA 161007  Albin Gunnarsson, Bobergs Västergård.  Foto: Åke Karlsson

Boberg Västergård – drivs av att göra så rätt som möjligt

Albin Gunnarson på Boberg Västergård i Fornåsa driver ett konventionellt lantbruksföretag inom växtodling som ligger i framkant bland annat när det gäller precisionsodling och styrning av växtnäring.

Albin är sjätte generationen på gården han driver tillsammans med en anställd.
– Vi odlar olika slags grödor, främst vete, men även raps som hos andra förädlas till matolja och biodiesel. Restprodukten i form av en så kallad presskaka – som bland annat innehåller rapsfröna – används till djurfoder och minskar på så sätt vårt behov av importerad soja. Vi odlar också utsäde av röd- och vitklöver samt ängssvingel vilket används för att så betesvallar som används av nötproducenter, berättar Albin Gunnarson.

Väder och vind har stor inverkan på om det blir en bra eller dålig skörd. Att odla flera olika grödor är ett sätt att sprida de ekonomiska riskerna.
– Om man gör allt på rätt sätt får man synergieffekter – som att växterna blir mindre känsliga för växtsjukdomar. Och friskare växter bidrar förstås större skördar och därigenom bättre lönsamhet, menar Albin.

För att ytterligare förbättra lönsamheten kan man ta tekniken till hjälp. Många har gps för att köra rätt, Albin Gunnarson använder den tekniken även för att styra sina redskap så att insatserna optimeras. Därigenom bidrar han till ökad hållbarhet.
– Sedan ungefär tio år så kör vi med en N-sensor monterad på traktorn för att medan vi kör kunna styra kvävet och gödsla så att växterna får rätt mängd näring. På ett stort fält kan det variera ganska mycket. Sensorn läser av och minskar respektive ökar givan där det frodigt/inte så frodigt, berättar Albin. På så vis minimerar vi risken för kväveförluster och därmed övergödningen av Östersjön. Som lantbrukare måste vi göra så rätt vi kan och använda de verktyg som finns.

När det gäller växtnäringsämnen som fosfor och kalium gör Albin styrfiler genom att ta med sig en gps ut i fältet, han tar prover och markerar exakt var punkterna är. Därefter kan han i datorn bygga kartor och göra styrfiler till vårens gödsling. Han kan också styra själva växtskyddssprutan.
– Jag har investerat i en gps med rtk (en noggrann form av positionsmätning) vilket ger den bästa exaktheten – plus/minus 2 centimeter. Med den kan jag styra att växtskyddssprutan slår på och av på rätt ställe. På så vis minimeras risken för att samma yta sprutas dubbelt och det går helt enkelt inte åt mer växtskyddsmedel eller gödning vilket ofta händer annars.

Som den teknikintresserade person han är prövade Albin Gunnarson något nytt förra hösten:
– Då körde vi med en drönare över rapsen, med en annan typ av sensor som skapade en datafil som jag på våren plockade in i min gödselspridare så att rätt mängd kväve spreds på rätt plats.

Att försöka göra så rätt som möjligt är inget nytt påfund på Boberg Västergård. Där finns ett eget vindkraftverk sedan sju år och att dieseln till gårdens fordon har sedan länge körts med 7 procent RME-inblandning.
– Gårdens värmebehov tillgodoses med förnybar och närproducerad energi. All spannmål torkar vi själva – med värme från en halmpanna. Det har gjorts sedan 1991, berättar Albin. Med hjälp av halmen, som annars skulle plöjts ner i jorden, värmer vi dessutom upp två bostadshus och gårdens verkstad.

Ytterligare ett bevis på Albin Gunnarsons nytänkande är att han sår raps med hjälp av en maskin av märket HeVa – som han dessutom hyr ut genom den maskinförening han är delägare i.
– Det är en resurseffektiv metod där man använder en smal harvpinne som jobbar djupt med brett mellanrum. Man sår direkt i stubben i de bearbetade raderna och därigenom sparar man både jordbearbetning och tid. Mindre jordbearbetning gör också att det går åt mindre diesel, avslutar Albin Gunnarson.

 

  • Ökad användning av förnybar energi
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Cirkulera näringsämnen
  • Minskad övergödning
  • Energieffektivisering