Klimatfolket_omslag_version-5_161028

Titti Knutsson – textmakare och förlag slår ett slag för östgötarnas klimatarbete

Frilansskribenten och författaren Titti Knutsson ger den 3 december ut sin bok ”Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar” på Linköpingsbaserade DIBB förlag.

Titti Knutsson, som startade sitt företag Textmakare Knutsson 2005, fick nyligen ett arbetsstipendium som hon valde att satsa på ett eget projekt. Ett år senare har hon publicerat 50 porträtt av östgötar som gör något för klimatet, stort eller smått, på webplatsen klimatfolket.se/ostergotland.
– Det har varit en fantastisk resa. Jag upplever att östgötarna står som kapplöpningshästar i en startbox. När våra folkvalda slår upp dörrarna kommer vi att köra igång omställningen på allvar, och då kommer det gå undan, skrattar Titti som varit engagerad i miljörörelsen sedan barnsben.
– Då präglades mötena mellan aktivister och företagare ofta av en ömsesidig misstro. Nu känns det som att vi gemensamt försöker driva utvecklingen åt samma håll. Det är härligt att få uppleva det!

När de första tankarna på att ge ut delar av materialet på webplatsen i bokform återknöt Titti kontakten med Johan Hagesund. Johan driver DIBB förlag som fokuserar på att ge ut lokalt förankrad litteratur.
– Ämnet angår oss alla och jag gillar att alla möjliga personer får komma till tals, inte bara de som är proffs på klimatfrågan, motiverar Johan sitt intresse för projektet.

Efter att ha fått in ett antal förhandsbeställningar som säkrade en blygsam första upplaga fattades beslutet att gå vidare med bokproduktionen, och den 3 december är det dags för boksläpp på Östergötlands bokmässa i Linköping.

I samband med boksläppet arrangerar författaren och förlaget gemensamt en hearing med östgötapolitiker på olika nivåer, från riksdagen till den lilla kommunen.
– Alla jag intervjuat har efterfrågat politiska beslut, så nu ger vi en handfull politiker chans att kommentera några av de frågor och förslag som återkommit i många av mina samtal, förklarar Titti.

Hur står det då till med de båda kulturföretagarnas egna klimatåtgärder?
– Alla mina resor i projektet har gjorts per kollektivtrafik eller i biogasbil, förklarar Titti.
– Och boken trycks lokalt, på ett miljöcertifierat tryckeri, fyller Johan i, så den är helt och hållet närproducerad.

image002

Calluna – analyserar den biologiska mångfaldens infrastruktur

När Linköping ska bygga nytt resecentrum har Calluna varit med och genom sin metod ”Biologisk infrastruktur” tagit fram underlag för att få med miljöhänsyn i planeringen.

Med visionen att skapa nytta för både kunden och naturen har Calluna på 20 år nått positionen Sveriges ledande naturmiljökonsult. Företaget har runt 60 anställda med titlar som biolog, limnolog utepedagog, miljöingenjör och geograf. Basen finns i Linköping och kontor i ytterligare sju städer.

Förutom konsultuppdragen bedriver Calluna forskning i samarbete med bland andra Trafikverket och flera universitet, vilket gör att man kan erbjuda de senaste kunskaperna inom miljö- och naturvård.

– Vi är landets största naturmiljökonsult och jobbar med projekt på land, i sötvatten och även marina miljöer, berättar Elisabeth Lundkvist som är chef över affärsområdet Planering. Våra personalresurser och vår organisation gör att vi kan driva stora och komplicerade, långsiktiga projekt. Ett exempel är Ostlänken där vi har varit med i olika skeden i snart 20 år.

När det gäller denna höghastighetsjärnväg handlar det för Callunas del bland annat att utreda ekologiska landskapssamband i flera av projektets etapper. Det verktyg som Calluna har utvecklat för sådana utredningar passar också in i projektet som rör Linköpings nya resecentrum.

Detta resecentrum, som ju ”hör ihop” med Ostlänken ska byggas på östra sidan av Stångån. I visionen ligger att innerstaden ska växa över ån och att det runt omkring kommer att byggas en ny stadsdel med bostäder, kontor och handel.

– Men vad är det man i sådana projekt behöver ta hänsyn till när det gäller ekosystemet? Eklandskapet går ju in i staden och ”möter” det gröna längs Stångån från Roxenhållet. Då bör man inte låta olika delar av en stadsbebyggelse bryta av det gröna med barriärer som omöjliggör att till exempel fåglar och insekter kan sprida sig, berättar Elisabeth Lundkvist. Det kan också handla om vattenfåglar som behöver en kontinuerlig vattenmiljö utan alltför många broar etc. som kan hindra eller störa förflyttningar.

Calluna har utvecklat en modell, som bygger på avancerade GIS-analyser, det vill säga stora mängder datorbaserade geografiska data som är anpassade till olika naturtyper och arter. Metoden används för att kunna peka ut ekologiska samband i landskapet. Den kräver inget fältarbete och är förhållandevis billig eftersom man använder offentliga data för analyserna – som även kan kombineras med andra underlag som har med exempelvis luft och temperatur att göra.

– Vi kallar modellen Biologisk infrastruktur. Det är alltså ett verktyg som gör att det går att få en bättre helhetsbild av ett projekts konsekvenser för naturmiljön. I stället för att bara inventera ser man på en karta vad som händer. Att se och förstå storskaliga samband är lika viktigt i naturen som i samhället, menar Elisabeth Lundkvist.

Genom att analysera den biologiska mångfaldens infrastruktur kan man analysera skillnaderna mellan olika förslag och förhoppningsvis hitta ett alternativ som inte påverkar så många betydelsefulla miljö- eller kulturvärden.

– Om miljöfrågorna kommer in på ett bra sätt i samhällsplanering och exploatering ökar chansen till riktigt bra miljölösningar. Genom att vara med tidigt i processen kan vi hjälpa till att identifiera känsliga punkter så att det blir rätt från början. Det blir billigare än att korrigera när projekten har hunnit för långt, avslutar Elisabeth Lundkvist.

Läs mera på www.calluna.se

calluna-logo

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Bidrar till inlagring av koldioxid
  • Bibehållen eller ökad biologisk mångfald
namnlost-190

Urnatur – det naturliga som lönsam och hållbar affärsidé

Ägarna till Urnatur vill inspirera andra att se ekoturism som ett hållbart företagande. De menar att det handlar om att våga satsa och att lära sig paketera sina erbjudanden – såväl delarna som helheten.

Landsbygden fortsätter att avfolkas, trots att många egentligen vill kunna bo och verka utanför de större samhällena och städerna.

Jägmästaren Håkan Strotz och biologen och formgivaren Ulrika Krynitz hittade sitt drömställe, gården Sjögetorp utanför Ödeshög, för dryga 20 år sedan. Ingen av dem ville hamna på kontor och tvingas pendla varje arbetsdag. Steg för steg har de utvecklat sin verksamhet. Med omsorg och god kvalitet för ögonen.

– I dag klarar sig inte små gårdar som Sjögetorp på de traditionella näringarna jord och skog. Världen har förändrats och vi måste helt enkelt tänka om, tänka nytt, menar Håkan Strotz.

Han och sambon Ulrika vill visa att ekoturism förenar många värden.

– Många tänker för mycket ”uppoffring”. ”Vad kommer det att kosta oss att bli ekologiska?” i stället för att ta vara på möjligheterna till lönsamhet och se att miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet oftast går hand i hand, säger Håkan Strotz.

Det övergripande förhållningssättet inom Urnatur är att bruka istället för att förbruka och bland övriga ingredienser för att få ihop miljö-, natur-, kulturvård och ekoturism märks bland annat att:

  • ha en levande gård med får som betar naturbetesmarkerna,
  • gynna biologisk mångfald exempelvis genom ängar som slås med lie och hamlade träd för att behålla de naturvärden som finns – och skapa nya,
  • använda skogen till byggmaterial och uppvärmning (kombineras med sol- och viss eluppvärmning),
  • vara i stort sett självförsörjande när det gäller kött, fisk, grönsaker och kryddor,
  • ordna ”allt” för gästerna som kan bo, äta, uppleva, konferera eller mötas på annat sätt. I det avskilt belägna skogseremitaget råder enkelhetens lyx, utan el och internet, i fantasifullt byggda stugor, varav en del är byggda som trädkojor.
  • ha miljövänliga toaletter och duschar som värms med solenergi (med gasol som back up),
  • använda avlopp som renas genom resorption (bädd som består av sand och som är övervuxen med gräs och buskar),
  • erbjuda aktiviteter, som skogsspa och vandringar i ”bondens landskap” eller i skogen. En del upplevelser sker i form av kunskap man kan ta med sig hem – som att göra upp eld med bara pinnar och laga fisk i kokgrop,
  • fylla sin butik med lokala produkter, många med design.

Många återkommande gäster och en ökande ström av nya är förstås glädjande. En annan (livs-)viktig ingrediens beskriver Håkan Strotz så här:

– Ägande innebär fantastiska möjligheter, men även skyldigheter. Det är en skyldighet att förvalta skog och mark på bästa möjliga sätt – för den biologiska mångfalden och för kommande generationer.

Läs mer på www.urnatur.se

youarenature2

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minskad energianvändning, ökad energieffektivitet (resurseffektivitet)
  • Ökad användning av förnybar energi
  • Ökad användning av förnybara råvaror
  • Bidrar till inlagring av koldioxid
  • Bibehållen eller ökad biologisk mångfald
  • Cirkulera näringsämnen
  • God djurvälfärd
  • Minskad materialanvändning (resurseffektivitet)

 

_snygga-grisar-inne-med-sol_helene

Gård & Djurhälsan – jobbar för minimerad antibiotikaanvändning i djuruppfödningen

Gård & Djurhälsan är ett rådgivningsföretag som bland annat arbetar för att Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland när det gäller god djurhållning och därmed behålla den extremt låga nivån när det gäller antibiotikaanvändning. Den är lägst bland alla länder i EU.

Vreta Kluster utanför Ljungsbro är arbetsplatsen för åtta av företagets sammanlagt cirka 50 medarbetare som är verksamma på ett dussintal orter – och med huvudkontor i Uppsala.

Antibiotikaresistens är ett av de absolut största hoten mot vår hälsa idag. Redan nu räknar man med att ca 25 000 personer i Europa dör varje år pga. antibiotikaresistens, och forskarna förutspår att detta bara är början.

– En av våra viktiga uppgifter handlar om att skapa välmående gårdar genom att hjälpa till att lära ut hur djuren ska hållas friska, berättar Gunnar Johansson som är grishälsoveterinär. Det är grundläggande både hälsomässigt och ekonomiskt. Bland det viktigaste är att hålla nere antibiotikaanvändningen.

Världen runt finns enorma problem med multiresistenta bakterier – vilket bland annat beror på överanvändning av antibiotika. Det gäller människor, vilda djur och tama djur och är ett ekologiskt problem som påverkar miljön negativt. På många håll är till exempel grisar uppfödda på antibiotika – i förebyggande syfte för att inte bli sjuka och för att växa snabbare. Så var det tidigare även i Sverige.

– Att vi i dag har ett mycket bra läge i vårt land beror på framsynta beslut från mitten av 1980-talet när det gäller lagstiftning och att vi har en lång tradition av förebyggande hälsovård. Samarbetet mellan näringen, veterinärerna och myndigheterna för att hitta bra produktionsförhållanden och smittskyddsförebyggande åtgärder har ofta varit gott, menar Gunnar Johansson och fortsätter:

– Konkret rådgivning för att hålla grisarna friska kan handla om att inte blanda yngre och äldre djur, bra ventilation i stallarna, en miljö utan stress, gott smittskydd – vilket exempelvis är viktigt när det handlar om transporter mellan gårdarna.

Läget är som sagt inte lika bra i övriga delar av Europa och världen, det kommer oroande rapporter om att vissa länder som vi importerar kött ifrån ökar sin antibiotikaanvändning.

– Det är viktigt att vi behåller det goda läget och nya uppfödare måste motiveras att arbeta vidare enligt de lagda grunderna trots att det på kort sikt kan vara påfrestande ekonomiskt, menar Gunnar Johansson. Det bästa vore förstås om vi i ännu högre grad valde svensk kött på våra tallrikar, även i lunchrestaurangen. Det skulle gynna den svenska uppfödningen av sunda djur och även minska risken för spridning av resistenta bakterier.

Läs mera på www.gardochdjurhalsan.se

logo

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minska läkemedelsrester i vatten
  • Minska risken för smittspridning, t.ex. salmonella
  • Minska risken för spridning av antibiotikaresistens
  • God djurvälfärd

 

dsc_0318

Pussel Klimatkonsult – hjälper aktörer till stora klimatkliv

 

Norrköpingsbaserade Pussel Klimatkonsult har det senaste året bidragit till att många miljoner investerats i goda lösningar för att minska utsläpp som påverkar klimatet.

Det som just nu är i fokus för vd:n Cecilia Wyser är att hjälpa till med ansökningar till Klimatklivet. Det är ett statligt stöd som till exempel kommuner och företag kan söka från Naturvårdsverket. Det handlar om fysiska investeringar för att minska utsläpp som påverkar klimatet (växthusgaser). Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.

– Hittills har företaget medverkat till att 21 ansökningar med östgötska aktörer som kunder har beviljats. I pengar innebär det att 19 miljoner kronor kommer att investeras i klimatåtgärder, varav 10,8 miljoner är statliga bidrag, berättar Cecilia Wyser. Det handlar exempelvis om laddstolpar för elbilar, tankstationer för HVO (Hydrotreated Vegetable Oil) samt anläggningar för lustgasdestruktion. Det förväntade resultatet från de sammanlagda investeringarna är att utsläppen av koldioxid kommer att minska med 60 000 ton per år. För att förklara det lite mer konkret motsvarar det utsläppen från omkring 45 000 personers bilresor under ett år (bensin eller diesel).

En stor del av de ekonomiska medel som står till buds för att finansiera olika klimatinsatser finns i form av projektmedel, nationellt eller via EU. Det krävs särskild kunskap både för att hitta dessa medel, få ihop en ansökan, administrera och rapportera projekten. Det är detta som Cecilia hjälper till med.

Att bidra till goda lösningar inom klimatområdet är Cecilia Wysers drivkraft. Hon har i snart 20 år arbetat strategiskt med sådana frågor på många arenor – kommunala, regionala, statliga och inom forskning. Erfarenheterna har hon fått både som anställd och sedan fem år tillbaka även som egen företagare.

– Att ha jobbat med samma grundfråga i olika roller och i olika typer av organisationer har gett mig erfarenhet att se klimatfrågan i olika perspektiv, menar Cecilia Wyser. Det gör att mitt företag kan erbjuda ett brett utbud av strategiska tjänster inom energi- och klimatanpassning.

Läs mera på www.pusselklimat.se

pussel-klimatkonsult-mellan

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minskad energianvändning, ökad energieffektivitet (resurseffektivitet)
  • Ökad användning av förnybar energi
ae_fabr1_kvall_low

Lantmännen Agroetanol – allt används ‑ finurlig systemlösning ger stor klimatnytta

Lantmännen Agroetanol är Sveriges största etanol- och proteinfoderfabrik och dessutom landets största tillverkare av kolsyra. Produktionen är ett gott exempel på hur bioekonomi fungerar i praktiken.

På Händelö strax utanför Norrköping ligger ett så kallat bioenergikombinat. Det betyder att en grupp industrier samarbetar så att överskottsprodukter från en industri blir råvara i nästa – på helt kommersiella grunder. Lantmännen Agroetanol är ett av företagen, som började som en pilotanläggning för att ta hand om böndernas överskott av spannmål. Den första etanolen levererades 2001.

– Agroetanol ägs av Lantmännen som i sin tur ägs av 27 000 svenska lantbrukare, informerar Henrik Hydén, marknadskommunikatör. Lantmännen har fyra divisioner – lantbruk, maskin, livsmedel och energi dit Agroetanol hör. I grunden är vi en etanolfabrik och i korthet tar vi in spannmål från åkrarna, plockar ut stärkelse och kolsyra och skickar tillbaka det värdefulla proteinet till lantbruket.

Produktionen av etanol, proteindjurfoder och kolsyra sker helt utan fossil energi.

– Många andra behöver använda fossil energi som olja eller kol för att skapa grönt. Vi använder grön energi för att producera något jättegrönt, beskriver Henrik Hydén.

Vad han menar är att när spannmålen omvandlas till etanol används den biobränslebaserade spillånga som bildats i energibolaget E.ON:s kraftvärmepanna. Den eldas med hushålls- och verksamhetsavfall som returträ. Efter att ha satts under tryck driver ångan en elturbin.

– Efter turbinen finns ett grenrör och i det ena röret kondenseras ångan och blir varmvatten i fjärrvärmenätet. I det andra röret levereras processånga till Agroetanols fabrik, säger Henrik Hydén.

Resterna av etanolproduktionen torkas, fortfarande med hjälp av ånga, till pellets och blir till ett proteinrikt djurfoder.

– Koldioxiden som frigörs under tillverkningen släpper vi inte ut genom skorstenen. Istället tar vi hand om den och använder den för att framställa kolsyra i en anläggning som vi äger tillsammans med AGA. Vi är Sveriges största producent av grön kolsyra, berättar Henrik Hydén och fortsätter:

– I vår vision ingår att vara ledande inom hållbara lösningar och en viktig aktör i omställningen mot ett klimatsmart samhälle. Som en del av detta använder vi också restprodukter med högt stärkelseinnehåll som råvaror. Exempelvis blir stora bageriers degrester och returbröd, som annars hade blivit avfall, återigen en del av både naturens och industrins kretslopp genom vår etanol- och djurfoderproduktion.

Läs mer på www.agroetanol.se

lm-agroetanol

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minskad energianvändning, ökad energieffektivitet (resurseffektivitet)
  • Ökad användning av förnybar energi
  • Ökad användning av förnybara råvaror
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Cirkulera näringsämnen
  • Minska utsläpp av oönskade ämnen och organismer
  • Minskad materialanvändning (resurseffektivitet)