FORNÅSA/MOTALA 161007  Albin Gunnarsson, Bobergs Västergård.  Foto: Åke Karlsson

Boberg Västergård – drivs av att göra så rätt som möjligt

Albin Gunnarson på Boberg Västergård i Fornåsa driver ett konventionellt lantbruksföretag inom växtodling som ligger i framkant bland annat när det gäller precisionsodling och styrning av växtnäring.

Albin är sjätte generationen på gården han driver tillsammans med en anställd.
– Vi odlar olika slags grödor, främst vete, men även raps som hos andra förädlas till matolja och biodiesel. Restprodukten i form av en så kallad presskaka – som bland annat innehåller rapsfröna – används till djurfoder och minskar på så sätt vårt behov av importerad soja. Vi odlar också utsäde av röd- och vitklöver samt ängssvingel vilket används för att så betesvallar som används av nötproducenter, berättar Albin Gunnarson.

Väder och vind har stor inverkan på om det blir en bra eller dålig skörd. Att odla flera olika grödor är ett sätt att sprida de ekonomiska riskerna.
– Om man gör allt på rätt sätt får man synergieffekter – som att växterna blir mindre känsliga för växtsjukdomar. Och friskare växter bidrar förstås större skördar och därigenom bättre lönsamhet, menar Albin.

För att ytterligare förbättra lönsamheten kan man ta tekniken till hjälp. Många har gps för att köra rätt, Albin Gunnarson använder den tekniken även för att styra sina redskap så att insatserna optimeras. Därigenom bidrar han till ökad hållbarhet.
– Sedan ungefär tio år så kör vi med en N-sensor monterad på traktorn för att medan vi kör kunna styra kvävet och gödsla så att växterna får rätt mängd näring. På ett stort fält kan det variera ganska mycket. Sensorn läser av och minskar respektive ökar givan där det frodigt/inte så frodigt, berättar Albin. På så vis minimerar vi risken för kväveförluster och därmed övergödningen av Östersjön. Som lantbrukare måste vi göra så rätt vi kan och använda de verktyg som finns.

När det gäller växtnäringsämnen som fosfor och kalium gör Albin styrfiler genom att ta med sig en gps ut i fältet, han tar prover och markerar exakt var punkterna är. Därefter kan han i datorn bygga kartor och göra styrfiler till vårens gödsling. Han kan också styra själva växtskyddssprutan.
– Jag har investerat i en gps med rtk (en noggrann form av positionsmätning) vilket ger den bästa exaktheten – plus/minus 2 centimeter. Med den kan jag styra att växtskyddssprutan slår på och av på rätt ställe. På så vis minimeras risken för att samma yta sprutas dubbelt och det går helt enkelt inte åt mer växtskyddsmedel eller gödning vilket ofta händer annars.

Som den teknikintresserade person han är prövade Albin Gunnarson något nytt förra hösten:
– Då körde vi med en drönare över rapsen, med en annan typ av sensor som skapade en datafil som jag på våren plockade in i min gödselspridare så att rätt mängd kväve spreds på rätt plats.

Att försöka göra så rätt som möjligt är inget nytt påfund på Boberg Västergård. Där finns ett eget vindkraftverk sedan sju år och att dieseln till gårdens fordon har sedan länge körts med 7 procent RME-inblandning.
– Gårdens värmebehov tillgodoses med förnybar och närproducerad energi. All spannmål torkar vi själva – med värme från en halmpanna. Det har gjorts sedan 1991, berättar Albin. Med hjälp av halmen, som annars skulle plöjts ner i jorden, värmer vi dessutom upp två bostadshus och gårdens verkstad.

Ytterligare ett bevis på Albin Gunnarsons nytänkande är att han sår raps med hjälp av en maskin av märket HeVa – som han dessutom hyr ut genom den maskinförening han är delägare i.
– Det är en resurseffektiv metod där man använder en smal harvpinne som jobbar djupt med brett mellanrum. Man sår direkt i stubben i de bearbetade raderna och därigenom sparar man både jordbearbetning och tid. Mindre jordbearbetning gör också att det går åt mindre diesel, avslutar Albin Gunnarson.

 

  • Ökad användning av förnybar energi
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Cirkulera näringsämnen
  • Minskad övergödning
  • Energieffektivisering
img_2362

Greenman hjälper företag, kommuner och landsting att nå sina miljömål

Norrköpingsföretaget Greenman har Sveriges största retursystem i sitt slag och är Nordens ledande distributör av miljövänliga tonerkassetter och bläckpatroner.

År 1991 startade tidigare flygledaren Jörgen Wonisch företaget Greenman med en produkt i portföljen. I dag 25 år senare är antalet produkter 1 200, många av dem är Svanenmärkta. Antalet anställda har gått från en till 20 och omsättningen är 50 miljoner.

– Vi samlar in cirka 30 000 kassetter i månaden via vårt retursystem. Dessa skickas vidare till våra leverantörer där kassetterna rengörs, sedan byts vissa delar ut innan man fyller på med tonerpulver och testar den återanvända produkten innan den är klar att säljas, berättar Jörgen Wonisch.

För att få Svanenlicensieringen krävs att tonerkassetten återanvänds till 75 procent, exklusive pulvret. Det finns också krav på utskriftskapacitet och utskriftskvalitet. De ska ha en felprocent som är lägre än 1 procent per år och den så kallade miljökassetten ska fungera minst lika bra som en originalkassett.

– Ingen originaltillverkare kan få Svanenmärkning eftersom en sådan är tillverkad från scratch, upplyser Jörgen Wonisch.

Denne företagsledare bekymras över att vår miljö belastas allt hårdare och han anser att det är viktigt att alla hjälps åt och gör medvetna val.

– Genom att välja en återanvänd tonerkassett istället för en ny originalkassett till laserskrivaren sparas upp till två liter olja – på en enda kassett. Tänk vad det betyder på en stor arbetsplats, säger Jörgen Wonisch och fortsätter:

– Nischen att sälja återanvända kassetter finns tack vare att originalkassetterna är väldigt dyra. Det är där vi kommer in genom att sälja en återanvänd produkt. Svanenmärkta produkter brukar oftast vara dyrare än originalet, men i fallet med våra miljökassetter är de minst 20 procent billigare än originalet. Bra för miljön och bra för ekonomin alltså.

Tilläggas kan att Greenman för sjunde året i rad av Norrköpings kommun är godkända som ett ”grönt kontor” i och med att de uppfyller alla de 20 miljökriterier som krävs och att de klimatkompenserar sina inrikesfrakter via företaget Tricorona AB.

 

Läs mera: www.greenman.se

greenman_logo

  • Minskad användning av fossila råvaror.
  • Minskad materialanvändning. (resurseffektivitet)
  • Cirkulera/återvinna material.
vi-gort

Viridi Eco förser marknaden med ekologiska hudvårdsprodukter

Företagets affärsidé bygger på att tillverka och sälja hudvårdsprodukter som garanterat är gjorda på råvaror utan inblandning av kemikalier och som packas i återvinningsbart emballage.

Viridi Eco som startade 2015 har sin bas utanför Linköping och drivs av Evelina Andréasson och Pär Svensson.

– Ordet Viridi i vårt företagsnamn betyder ”grön” på latin och vi valde att använda det tillsammans med ”Eco” eftersom vi alltid har varit ekologiskt medvetna och startade vår verksamhet för att vi vill skapa bra och skonsamma hudvårdsprodukter, berättar Evelina Andréasson. Att det ska vara bra både för huden för miljön går hand i hand för oss.

Medvetenheten har lett till att företaget i sin produktion bara använder råvaror vars ursprung kan verifieras och som inte har besprutats med kemiska bekämpningsmedel. De anlitar företaget Cosmotox som hjälper dem att kontrollera och godkänna allt innehåll. Därigenom finns Viridi Eco med i Cosmetic Product Notification Portal (CPNP) som är EU:s kosmetikaregister och de är därmed synliga för läkemedelsverket och andra myndigheter.

– Våra produkter innehåller inga kemiskt framställda ämnen och är helt fria från mineralolja (råolja) som annars är populär i den här branschen eftersom den är doftlös och har en nästan oändlig livslängd, men den är svår att bryta ner för naturen, menar Evelina Andréasson. Det vi producerar är också fritt från kemiskt framställda dofter som kan framkalla allergier – och förorena vattendrag.

I den ännu ganska småskaliga verksamheten, ett 15-tal produkter, som inte testas på djur och som säljs via massörer, spaanläggningar och webbshop, används också så lite plast som möjligt. I stället är det glasflaskor, kartong och wellpapp som gäller

– Vi har planer på att växa och satsar på att bli ledande i landet, berättar Evelina Andréasson. Bland de första stegen är att investera i en maskin för att kunna linjetillverka och att introducera så kallad sockerrörsplast till våra produkter. Den är gjord på sockerrör och är helt nedbrytbar i naturen.

Läs mera på www.viridieco.se

  • Ökad användning av förnybara råvaror
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Bibehållen eller ökad biologisk mångfald
20160229_105508-2

Returpack/Pantamera kör med det förnybara bränslet HVO

De cirka 1,7 miljarder aluminiumburkar och PET-flaskor som återvinns i Sverige varje år hamnar alla hos Returpack i Norrköping dit de till största delen transporteras med HVO-tankade fordon.

Företaget Returpack, för många kanske mer känt som Pantamera, startade sin verksamhet 1984 då pantsystemet för aluminiumburkar infördes. Tio år senare tillkom insamlingen av PET-flaskor. Returpack ägs av Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel. Det vanligaste sättet att samla in pant i dag går via de drygt 3 000 butiker runt om i landet som har pantautomater.

När en burk eller flaska hamnar i en pantautomat komprimeras förpackningarna direkt i automaten. Det är Returpack som ansvarar för transporterna från butikerna. Sammanlagt 48 fordon från de upphandlade åkerierna samlar ihop de komprimerade förpackningarna från butik och kör dem till ett mellanlager för senare transport till sorteringsanläggningen i Norrköping.
– Vi är ett logistikintensivt företag och för oss är det viktigt att ta ansvar för alla mil vi kör. Därför har vi valt att i de större upphandlingarna ställa krav på att transporterna ska ske med HVO, vilket var en utmaning eftersom det inte fanns publika tankställen för HVO för några år sedan, berättar Marie Skoog som är logistikchef på Returpack. Nu har Energifabriken hjälpt oss att lösa problemet genom att erbjuda uthyrning av cisterner till våra avtalspartner för egen lagring av HVO. Våra CO2-utsläpp har härmed minskat betydligt.

Returpack har tagit över transportledningen från transportörerna och också investerat i ett transportstödsystem, vilket medfört en ökad kontroll, transporteffektivitet och lägre bränsleförbrukning.
– Av samma anledning var vi vid vår senaste upphandling också noga med att bilarna har rätt antal hästkrafter för att undvika överdimensionerade törstiga motorer, säger Marie Skoog.

På anläggningen i Norrköping registreras, sorteras och bearbetas materialet så att det blir klart för återvinning. De pressade balarna skickas därefter till olika materialköpare.
– Omkring 1,7 miljarder av alla burkar och flaskor som säljs i Sverige varje år pantas och återvinns till nya. Det motsvarar cirka 85 procent och gör oss till bland de bästa i världen på att panta, berättar Marie Skoog.

Den energi som sparas genom återvinningen räcker till att värma upp 25 000 villor under ett helt år. Regeringen har satt målet att 90 procent av dagens aluminiumburkar och PET-flaskor ska återvinnas.
– Genom våra kampanjer informerar vi om allt det positiva med återvinning och uppmuntrar till ökad materialåtervinning, minskad energianvändning och en bättre miljö genom att panta mera. Vi liknar oss ibland vid en gruva ovan jord, där både aluminium och plast kan utvinnas till betydligt lägre energikostnad än vad det krävs för att utvinna ny råvara. Det går till exempel åt 95 procent mindre energi att återvinna aluminium jämfört med att utvinna nytt. Aluminium kan dessutom återvinnas i det oändliga, berättar Sara Barthelson Riismark som är kommunikatör på Returpack.

Läs mer på http://pantamera.nu

returpack_logo_0

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minskad energianvändning, ökad energieffektivitet (resurseffektivitet)
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Minska utsläpp av oönskade ämnen och organismer
  • Cirkulera/återvinna material
  • Minskad materialanvändning (resurseffektivitet)
img_0836-elladd-clevertv

Tekniska verken – ”vi gör världens renaste bränsle”

 

Tekniska verken i Linköping ligger i framkant när det gäller produktion och forskning kring biogas. Redan 1996 byggdes en biogasanläggning som försörjer flera gasmackar med fordonsgas.

Biogas framställs av organiskt material i form av mat-, slakteri- och livsmedelsavfall. Alla hushåll som sorterar sitt matavfall i Gröna Påsen är med och bidrar till kretsloppet.
– Utöver biogas resulterar produktionen i näringsrik biogödsel som kan ersätta konstgödsel i lantbruket, berättar Klas Gustafsson, vice vd på kommunägda Tekniska verken i Linköping

Biogas är ett av världens renaste bränslen som hjälper till att minska utsläppen av fossila bränslen och är en viktig del i omställningen av den svenska fordonsflottan. Biogas bildas under en naturlig nedbrytningsprocess av biologiskt material, till skillnad från bensin och diesel, och är på så sätt en till hundra procent förnybar energikälla som ingår i naturens kretslopp.
– Biogasen är ett utmärkt exempel på hur en cirkulär ekonomi kan fungera när resurser inte förbrukas utan bara omvandlas för att skapa värde i andra delar av systemet, menar Klas Gustafsson. Med visionen att bygga världens mest resurseffektiva region vill vi ta vår del av ansvaret.

Det är en utmaning som ytterligare sätter den innovativa förmågan på prov. Klas Gustafsson igen:
– För att vi ska kunna bli centrum i världens mest resurseffektiva region behöver vi arbeta ännu närmre våra kunder. När både privatpersoner och företag förstår hur Tekniska verken kan ta vara på alla resurser, så att inget hamnar på soptippen, blir det lättare för dem att själva göra rätt och hjälpa till att spara på de ändliga råvarorna.

Som komplement till biogasen satsar även Tekniska verken på laddinfrastruktur. Elbilar är på stark frammarsch vilket kräver att det finns strategiskt utplacerade snabbladdare runt om i Sverige, därför har Tekniska verken gått in som delägare i laddinfrastrukturbolaget CLEVER.

Läs mer på https://www.tekniskaverken.se

socialmedialogo

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Minskad energianvändning, ökad energieffektivitet (resurseffektivitet)
  • Ökad användning av förnybar energi
  • Ökad användning av förnybara råvaror
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Cirkulera/återvinna material
DSC_6823

Torpa gård visar att alla kan ställa om

Torpa gård har genomgått förändringen från traditionellt lantbruk till en diversefabrik i upplevelser med helhetslösningar som grundar sig på en stark miljöprofil.

Tusentals gäster som varje år kör rallybilar, folkracebilar och crosscarts på den kilometerlånga motorbanan i det före detta grustaget invid gården, och lastmaskiner, grävmaskiner och traktorer som körs på vägarna runt låter som ”dålig luft”. Men runt Torpa gård finns inga konventionella bensin- eller dieselångor.

– Det luktar flamberat när vi startar tävlingsbilarna som körs på E85 och stekt pannkaka när vi startar våra arbetsfordon som går på biodiesel, säger Bengt Samuelsson skrattande och berättar sedan med stolthet i rösten om företagets resa till en 98-procentigt fossilfri konferens- och motorsportanläggning.

Resan började då den folkracetävlande sonen Niclas ville bygga en motorbana på gården.

– Med både ett intresse för motorsport och inställningen att försöka leva i symbios med vårt lantbruk så gav vi oss tusan på att visa att det går att driva en motorsportbana på ett miljövänligt sätt, berättar Bengt vars fokus har flyttats från en gård med spannmål och potatis till en event- och konferensanläggning.

På Torpa kan gästerna roa sig med såväl fartfulla som rofyllda aktiviteter och de kan även bo på hotellet och äta närproducerad mat i restaurangen som ingår i helheten. Alla byggnader värms upp med halm som producerats på gården och 70 procent av elen kommer från de egna solpanelerna.

– Vi producerar även vete och raps som blir till bränsle hos företag som Agroetanol och Perstorp. Och slamresterna från gårdens minireningsverk komposterar vi för att sedan återföra det till åkrarna som en del av det naturliga kretsloppet. Varken Sverige eller något annat land kommer att klara de uppsatta miljömålen utan jordbruket i botten. Det vi får ut av jorden och skogen är avgörande, avslutar Bengt Samuelsson.

Läs mer på www.torpagard.com

Logga-Stor-ny-version-mindr

UPPFYLLDA KRITERIER


  • Ökad användning av förnybar energi
  • Ökad användning av förnybara råvaror
  • Minskad användning av fossila råvaror
  • Bidrar till inlagring av koldioxid
  • Bibehållen eller ökad biologisk mångfald
  • Cirkulera näringsämnen
  • Minska risken för smittspridning, t.ex. salmonella
  • Minskad materialanvändning (resurseffektivitet)
  • Cirkulera/återvinna material